Uppgiven...
Vill bara skrika rakt ut, men väljer att avreagera mig här istället.
Jag är trött på det här nu, den här hopplösa skiten som aldrig verkar få ett lyckligt slut. Andra får barn på löpande band medan vi kämpar och kämpar och inte kommer någonstans. Suck!
Varför? Vad har jag gjort för fel för att drabbas och vara med om hela den här barnlöshetskarusellen?
Kommer säkert kännas bättre om ett par dagar när jag deppat färdigt för denna gången. Men först ska jag tillåta mig själv att gräva ner mig och deppa ihop... fundera, tänka, undra o.s.v.......
Kommentarer
Trackback