Tiden går.. men alldeles för sakta

Allt närmare testdatum, men för varje dag smyger sig osäkerheten på. Alla tecken jag kände för någon dag sedan är som bortblåsa och istället känns det som en lite svidande och tung känsla... precis som förra gången. Känns tungt!
 
Men jag har ju bestämt mig för att försöka hålla hoppet uppe, försöka tro på det denna gången. Hoppet är det sista som överger och även om det ibland känts som om hoppet har flytt sin kos så försöker jag tänka posititvt. 
 
För varje dag som går är vi ett steg närmre vårt plus.. när det än blir.
 
På återseende!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

oforklarligochofrivillig.blogg.se

En blogg om oförklarlig och ofrivillig barnlöshet. Vi har kämpat i flera år och gått igenom inseminationer, ivf och fet men utan resultat. Vägen är lång och krokig med många höga berg och djupa dalar, men en dag ska vi nå vårt mål. Det är jag fast besluten om. Välkommen att följa vår resa.

RSS 2.0